När en planerad ledning ska dras genom ett befintligt tomrör som visar sig ligga på helt fel plats, kan kostnaden snabbt eskalera till hundratusentals kronor. För Gävle Energi är detta ett av många skäl till varför korrekt nätdokumentation inte är en lyx – utan en nödvändighet.
Gävle Energi är en regional energileverantör med ett omfattande nät som sträcker sig över både stad och landsbygd. Bolaget ansvarar för el-, fjärrvärme- och bredbandsnät i Gävle med omnejd, och har nyligen även tagit över nätet i Hofors.
Vi har pratat med Daniel Richtnér, avdelningschef GIS på Gävle Energi, och Magnus Persson, GIS- och mätningsingenjör, om bolagets långsiktiga arbete med nätdokumentation och varför korrekt inmätt data är avgörande för både säkerhet, ekonomi och framtida digitalisering.
Tidigt ute med inmätning – men det är ett långsiktigt arbete
Gävle Energi var tidigt ute. Redan i slutet av 80-talet började bolaget digitalisera de analoga kartorna över nätet och i början av 90-talet genomfördes ett omfattande projekt där stora delar av nätet mättes in. Sedan dess har arbetet fortsatt kontinuerligt och alla nya nät mäts in. Idag är hela 93 procent av elnätet inmätt.
– Det är ett stort nät, och det tar tid att få upp procenten. Vår målsättning är inte att nå 100 procent, utan att prioritera de områden där datakvaliteten har störst påverkan på säkerhet och ekonomi.
Daniel Richtnér, avdelningschef GIS på Gävle Energi
Datakvalitet – en fråga om säkerhet och ekonomi
För många kan nätdokumentation låta som en teknisk detaljfråga. Men för Gävle Energi är det en affärskritisk fråga som påverkar hela verksamheten.
– För oss är det avgörande att veta exakt var ledningarna går, både när vi planerar utbyggnad och för att undvika grävskador. Felaktiga data kan leda till kostnader på hundratusentals kronor, både i form av grävskador och merkostnader i projekt, förklarar Daniel.
Ett konkret exempel illustrerar problematiken tydligt:
– Vi planerade att dra en ledning under en väg via ett befintligt tomrör. Men när vi kom ut i fält visade det sig att röret inte låg där kartan sa. Eftersom vi inte fick gräva i vägen behövde vi istället genomföra en borrning under den, vilket innebar både extra tid och avsevärda kostnader, berättar Magnus Persson.
Datakvalitén är viktigt vid övertagande av ett befintligt nät
Just nu genomför Gävle Energi ett omfattande projekt där man tar över elnätet i Hofors.
– Vi arbetar för närvarande med att migrera informationen från deras system till vårt. Det är kritiskt att all information överförs korrekt. I nästa steg kommer vi att kunna validera datakvaliteten ute i fält, till exempel i samband med utsättningar, förklarar Magnus Persson.
Målet är tydligt: Hofors-nätet ska hålla samma höga kvalitet som det övriga nätet.
– Om vi upptäcker att kvaliteten inte håller måttet kan det bli aktuellt att genomföra inmätningar av avvikelser. Det är en investering som snabbt betalar sig genom minskade framtida problem – och visar att vi lägger energi på rätt sak, fortsätter Magnus.
Maskinstyrning – nästa steg i digitaliseringen
Ett av de mest spännande områdena för framtiden är maskinstyrning – teknologi som ger grävmaskiner digital tillgång till exakt var ledningar ligger.
– Vi planerar att genomföra ett pilotprojekt där vi testar maskinstyrning i projekt där vi själva är beställare. Tanken är att grävmaskinisten ska ha tillgång till fastighetsgränser, ledningar i marken och instruktioner för var grävningen ska ske. Berättar Daniel.
Fördelarna är flera: ökad säkerhet, minskad risk för avgrävningar och mindre behov av efterkontroller. Dessutom säkerställs att ledningar placeras på rätt fastighet, där markavtal finns, vilket sparar både tid och pengar.
– Även om tekniken finns tillgänglig är maskinstyrning ännu inte allmänt spridd ute hos entreprenörerna. Det går lite sakta framåt, men vi tror starkt på utvecklingen. När fler maskiner har utrustning och nätägare börjar ställa krav kommer det att sprida sig snabbt, säger Magnus.
